Orättfärdigt hackande på populärhistoriska böcker

Många historiker vid universiteten runt om i Sverige skriver populärvetenskapliga böcker, riktade till en läsekrets utanför forskarsamhället. Historiker är förmodligen de kanske allra flitigaste populärvetenskapliga skribenterna. Under de senaste 20 åren har ett mycket stort utbud av populärhistoriska böcker gått att finna i bokhandlarna. En stor del av dessa böcker är skrivna av disputerade historiker som är aktiva forskare och lärare på olika lärosäten i Sverige. Andra har emellertid gett sig in i branschen också och ofta med den äran. Ibland hackar emellertid många disputerade historiker på vissa populärhistoriska böcker och deras författare, i synnerhet om författarna inte är disputerade historiker.

Ett exempel på detta är den kritik som ibland har rests mot Henrik Lindströms och Fredrik Lindströms bok Svitjods undergång och Sveriges födelse (Stockholm: Albert Bonniers förlag, 2006). Olika detaljer i den har angripits. Naturligtvis kan man i detaljerna hitta fel i alla böcker (även i doktorsavhandlingar). Boken i fråga är en mycket populariserad framställning av Sveriges övergång från vikingatid till medeltid. Jag läste om den nu under julen och tyckte nu ännu mer om den än första gången jag läste. Det fanns inget att hacka på. Tvärtom är den, genom sina liknelser med moderna förhållandena och sitt ibland djärva pedagogiska grepp, ett föredöme enligt mitt tycke på en populärvetenskaplig bok. Den är så lättläst, och förutsätter inga förkunskaper, att den kan nå även läsare utan högre utbildning eller vana att läsa historiska böcker. Sedan har vissa historiker hackat på den för att den inte är problematiserade och förenklar framställningen för mycket. Men då är man ute efter en helt annan typ av bok. Det är inte en framställning för den som vill sätta sig in i detaljerna utan en bas för den som vill skaffa sig en översiktlig kunskap om det medeltida Sverige. Om en sådan bok ska fungera måste man förenkla – och förenkla rätt mycket.

Vad jag här säger om bröderna Lindströms bok Svitjods undergång och Sveriges födelse kan också sägas om många andra populärhistoriska böcker. De får kritik som inte är förtjänt eftersom de riktar sig till en läsekrets som inte är intresserad av de akademiska hårklyverierna. Det måste få gå att skriva populärhistoria mycket enkelt och lättläst. Allt måste inte uppfylla akademins vetenskapliga krav. Sedan är det en annan sak att sakuppgifter, namn och årtal med mera självfallet ska vara korrekta och fakta noggrant kontrollerad.

Annonser
Det här inlägget postades i Diverse, Medeltidshistoria. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Orättfärdigt hackande på populärhistoriska böcker

  1. Gunilla skriver:

    Det där blev jag glad åt att läsa. Tycker själv bröderna Lindströms bok är mycket bra. Det är skönt med något lättläst och inte alltför allvarligt ibland. Allt ska inte vara tungt och vetenskaplig. Även jag som läst i flera år på universitetet tröttnar ibland på vetenskapliga avhandlingar med tungt språk och många fotnötter och vill läsa något mera lättsmält. Det är tur att det finns folk som vågar skriva de böckerna.

  2. Ping: Götar och svear | Svensson

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s