Klimatförändringar har påverkat Europas historia

Frågan vilken betydelse förändringar i klimatet har haft de senaste par tusen åren för den historiska utvecklingen är omdiskuterad. Att långsiktiga förändringar i nederbörd och temperatur, precis som de årliga variationerna i väder, hade betydelse för jordbrukets avkastning och därmed försörjningsmöjligheterna och frekvensen av missväxt/svält i förmoderna samhällen är klar. Historiker tenderar dock att mena klimatförändringarna, åtminstone i Europa, varit för små för att kunna annat än på marginalen förklara demografiska förändringar och annat i den historiska utvecklingen. Jag har tidigare, i min populärvetenskapliga bok Global nedkylning. Klimatet och människan under 10 000 år (Stockholm: Norstedts, 2009), argumenterat för att klimatförändringarna de senaste 2000 åren visst har varit stora nog för att ha betydande inverkan på den försörjningsförmågan hos folk och därmed på flera aspekter i den historiska utvecklingen i Europa de senaste årtusendena.

En artikel just under utgivning i den prestigefyllda vetenskapliga tidsskriften Science, ”2500 Years of European Climate Variability and Human Susceptibility”, av Ulf Büntgen med flera forskare argumenterar för samma sak som jag har gjort utifrån ny och mycket intressant klimatdata. Forskana har tagit fram rekonstruktioner över nederbörd oh temperatur under växtsäsongen från trädringar från Centraleuropa som sträcker sig hela 2500 år tillbaka i tiden med årlig upplösning. Det har i Europa inte tidigare funnits sådana rekonstruktioner som sträckt sig tillbaka mer än halva den tiden. Serier av årsringar från stora mängder träd från den alpina trädgränsen, där träden tillväxt styrs främst av sommartemperaturen, har använts för att rekonstruera medeltemperaturen för juni till augusti. Serier av årsringar från stora mängder träd från lägre höjder i torra områden där mängden nederbörd främst styr tillväxten hos träden har använts för att rekonstruera nederbörden från april till juni. Väldigt grovt kan vi säga att under romartiden var det varmt och fuktigt, under folkvandringstiden kallt och växlande torrt och blött, under vikingatiden och medeltiden varmt och fuktigt igen och från omkring 1300 till cirka 1900 generellt kallt (Lilla istiden) och ganska torrt. Under 1900-talet har temperaturen kraftigt stigit men inte så mycket har hänt med nederbörden. Kallast har klimatet varit – 60-årsmedelvärden på omkring 2°C lägre än genomsnittet under 1900-talet – under mitten av 500-talet, början av 1600-talet och början av 1800-talet.

Vad Ulf Büntgen och hans kollegor, som inte bara innefattar klimatforskare (naturgeografer) utan också en arkeolog, kan konstatera är perioder med kallt klimat eller stora anomalier i nederbörd sammanfaller väl med demografiska kriser som folkvandringstiden och den senmedeltida agrarkrisen. Något absolut samband kan de naturligtvis inte fastslå med det skulle mycket till att det är en slump att perioder i Europa med stor befolkningstillväxt sammanfaller med ett stabilt klimat (små variationer år till år) och relativt varma och lagom fuktiga somrar, medan perioder med befolkningsnedgång eller befolkningsstagnation sammanfaller med perioder av kalla somrar och ett instabilt klimat. Den period som klimatet i Centraleuropa var mest oförmånligt var under folkvandringstiden eller cirka 350 till 600 e.Kr. Mellan cirka 350 och 450 e.Kr. var det extremt mycket vår- och sommarnederbörd (ungefär dubbla den ”normala”). Sedan, cirka 450 till 600 e.Kr., var klimatet mycket kallt och torrt. Sommartemperaturen var då cirka 2°C kallare än genomsnittet på 1900-talet och vissa år så mycket som 3–4°C kallare. Då skedde också en, väl arkeologiskt dokumenterad, omfattande ödeläggelse och befolkningsminskning i stora delar av Europa. Jag vågar säga att det fanns ett samband mellan de oförmånliga klimatvillkoren för försörjningen och ödeläggelsen även om krig och framförallt den justianska pesten också spelade minst lika stor roll.

Annonser
Det här inlägget postades i Klimat, Medeltidshistoria. Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Klimatförändringar har påverkat Europas historia

  1. Bengt A skriver:

    Tack för intressant inlägg och länken till den nya studien! Har de verkligen underlag att säga att degens temperaturer är ”unprecedented”?

  2. Fredrik Charpentier Ljungqvist skriver:

    Enligt trädringadatan är det varmast (tillväxten hos träden störst) de senast cirka 20 åren jämfört med alla andra 20-årsperioder de senaste 2500 åren. Sjösedimentdata från Alperna stödjer dock inte denna slutsats, men denna trädringadata visar det ganska säkert.

  3. Bengt A skriver:

    Nu har jag tittat igenom artikeln en gång till och det är några saker jag inte förstår. För det första måste väl sista delen av temperaturgrafen vara fråm mätinstrument? Så någon gång under 1900-talet (?) väljer författarna att gå över från proxy till uppmätta temperatturer?

    För det andra stiger temperaturen med mer än två grader under andra halvan av 1900-talet enligt grafen (om man tittar på den tjocka röda grafen). Det är ju totalt orimligt! Ett ungefärligt värde för 1900-talet är +0,7 om jag minns rätt. När jag sedan läser undertexten till grafen så säger de att tjocka, röda grafen är 60 års lågpassfilter. Har jag förstått rätt då? För en sådan graf borde i så fall inte gå längre fram än 1973 (om mätdata går fram till 2003). Hur kan de räkna 60 årigt löpande medelvärde ända in i på 2000-talet. Förstår inte hur det här kan vara peer review?! Eller vad är det jag inte har förstått?

  4. Fredrik Charpentier Ljungqvist skriver:

    Jag har inte ännu fått tag i supplementet till artikeln och kunnat läsa det. Där lär sådana saker stå som om temperaturen i den röda tjocka linjen för slutet av 1900-talet är från instrumentella uppmätningar men jag tror faktiskt att det är trädringar hela vägen till 2000-talet. Det finns sådana serier för den regionen. att 60-årsmedelvärdet går upp så på slutet beror delvis på problem med low pass-filter när det gäller början och slutet på tidsserier; filtret förutsätter en fortsatt uppgående trend på något sätt. (Finns lite olika typer av low pass-filter men alla är behäftade med problem.) I Centraleuropa har temperaturen också gått upp MYCKET mer än globalt.

  5. Bengt A skriver:

    Tack för snabbt svar!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s