Den medeltida värmeperioden – fortfarande en het potatis

Frågan om den geografiska utbredningen av den medeltida värmeperioden (cirka 800–1300) och huruvida det globalt sett under något intervall av den medeltida värmeperioden var lika varmt (eller varmare) än det har varit de senaste 20 åren har diskuteras mycket det sista årtiondet. Ett vanligt påstående i debatten, från dem som vill tona ned den medeltida värmeperioden, är att den primärt var ett europeiskt fenomen eller att åtminstone det finns mest och bäst bevis för den från Europa (och möjligen också Grönland). Detta påstående är emellertid falskt. Bevisen för existensen av den medeltida värmeperioden är faktiskt ännu bättre, och fler, från Kina. Jag vet inte varför många ofta bortser från den mycket omfattande kinesiska palaeoklimatologiska, huvudsakligen publicerad på engelska, när den medeltida värmeperioden eller andra klimatperioder diskuteras. Det är i vilket fall som helst mycket synd.

Den andra halvan av 900-talet var tämligen varm, åtminstone varmare än ”normalperioden” 1961–1990, i de flesta regioner på norra halvklotet som vi har ordentligt med data från (det vill säga Kina, Europa, Grönland, Alaska och Sibirien). Våra data från tropikerna och södra halvklotet är tyvärr ännu för sparsam för att vi säkert ska kunna uttala oss om den medeltida värmeperioden i förhållande till den moderna uppvärmningen där – även om de flesta bevis tyder på att den medeltida värmeperioden också var ett verkligt fenomen i tropikerna och på det södra halvklotet. Vad vi vet var att det samtidigt var varmt på Grönland, i Europa, i Kina och i Sibirien liksom, förmodligen, över stora delar av Nordamerika under perioden cirka 950–1050. Endast i detta tidsintervall har vi säkra bevis för synkront varma förhållanden i många regioner runt i världen. Senare (och tidigare) under den medeltida värmeperioden tycks uppvärmningen ha varit mer geografiskt heterogen även om temperaturutvecklingen i Kina och Europa verkar ha legat väldigt väl i fas.

För den som är intresserad av att läsa mer om vad jag har skrivit kring temperaturutvecklingen på norra halvklotet de senaste 1000–2000 åren kan jag rekommendera två vetenskapliga artiklar som jag är författare till: ”A new reconstruction of temperature variability in the extra-tropical Northern Hemisphere during the last two millennia” och ”A regional approach to the Medieval Warm Period and the Little Ice Age”. Artiklarna kan laddas hem för läsning genom att klicka på titlarna.

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Den medeltida värmeperioden – fortfarande en het potatis

  1. juakola skriver:

    Hello Mr. Ljungqvist.

    I have a serious quiestion, in which I crave an answer from you. It is about your recent reconstruction about the NH temperatures. I have read the study and I personally I liked it.

    In the study you state that:
    ”a very cautious interpretation of the level of warmth since AD 1990 compared to that of the peak warming during the Roman Warm Period and the Medieval Warm Period is strongly suggested.”
    And I strongly agree with you.

    But, some people decided to make their own interpretations of it. Some even claim it as a ”hockey stick”. What do you think about this, for example?

    I dont see this version respecting your original one and the statements you made in the paper.

    • It was nice to hear that you liked my recent Northern Hemisphere temperature reconstruction. The graph on http://www.skepticalscience.com that you refer to is indeed plotting my reconstruction but another (land only) temperature data set is spliced to the reconstruction. It is not entirely fair to splice another instrumental temperature set to the reconstruction than the one used for calibration. Anyway, those that prefer to call my reconstruction a “hockey stick” may well do so and those that prefer to call it a “boomerang” or something else may do so. I guess it is a matter of taste… Moreover, it is very common that temperature reconstructions are not cautiously interpreted (as I call for) and the uncertainty in the reconstruction is not acknowledged. I also state in the paper that my reconstruction, like all previous reconstructions, probably has a somewhat too warm Little Ice Age. This is often overlooked as well.

      • juakola skriver:

        Thank you for your answer, Mr Ljungqvist.

        By the way, I have only just noticed that you are blogging and the topics seem interesting. I do not understand swedish very well though. Perhaps you could write sometimes in english too?

      • Thank you for the interest, but I do not think I am going to blog in English. I have no such plans at least. However, I do sometimes put up links to English texts.

  2. Bengt A skriver:

    Hej Fredrik!

    Det skulle vara intressant med en kommentar från dig angående denna nya studie av Ogurtsov et al: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1468-0459.2011.00002.x/full. Kan kanske bli en ny blogpost?

    Jag funderar själv över följande:
    * Är det verkligen intressant att ta med Mann (1999)? Metoden där är ju tveksam och Mann (2008) kan väl ses som en förbättrad variant. Varför inte bara kasta bort och glömma Mann (1999)? Samma fråga gäller kanske även Jones och Briffa?
    * Är Ogurtsovs metod överhuvudtaget rimlig? Han jämför moderna instrumentdata med historiska proxydata – två olika saker! Jag tror att du själv någonstans skrivit att man bör vara försiktig med sådana jämförelser. I din egen multiproxy markerar du instrumentdata med avvikande färg för att tydliggöra skillnaden mot proxydata.
    * Din egen multiproxy finns inte omnämnd i artikeln vilket väl får ses som en svaghet, men jag antar att de skickat in innan din var publicerad. Kan du se vad utfallet blivit om din multiproxy varit med?

    Mvh Bengt A

    • Jag ska ta och läsa den nya artikeln så snart jag hinner. Den var inskickat långt innan min rekonstruktion var publicerad och den hade nog knappast påverkat resultatet. Jag hålelr med dig om att man kan fråga sig om Mann et al. (1999) och Jones et al. (1998) bör vara med i en sådan analys eftersom de är lite av vetenskapshistoria idag. Men det är fråga efter tycke och smak vad man har med tror jag.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s