”Storsvagåret” 1867

Rent generellt var somrarna i Skandinavien – och även på många andra håll på norra halvklotet – synnerligen korta och kalla. Vårarna tenderade att komma sent. I norra Skandinavien, där otillräcklig sommarvärme är den främsta begränsningen för jordbruket, var detta likställt med missväxt. Situationen blev katastrofal 1867–1868. År 1867 kom att bli känt som ”Storsvagåret”. I princip hela Skandinavien upplevde en exceptionellt kall och sen vår år 1867. Vintriga förhållanden rådde även i söder under maj månad. Det kan nämnas att Stockholm hade en medeltemperatur i maj som var mer än 6 grader lägre än normalt. I mellersta och norra Norrland var snödjupet 60–70 centimeter ännu första juni och sjöar, älvar och hav var fruset. Först till midsommar kom islossning och snösmältning! Inget hade därför gått att så på åkrarna innan och fodret hade sedan länge tagit slut för husdjuren som svalt i väntan på färskt gräs. Sådden tvingades ske så sent säden inte hann mogna innan hösten. Det var total missväxt.

Konsekvensen blev självfallet brist på livsmedel och att livsmedelspriserna sköt i höjden. Det rådde snart inte tvekan om att en omfattande nödhjälp var nödvändig för att undvika svält. Regeringen gav beviljade stora lån till Norrlandslänen för att köpa in och distribuera livsmedel till de nödlidande och fick uppdraget att organisera nödhjälpskommittéer som skulle få in ekonomiska medel till nödhjälp på frivillig väg. En hel del privata nödhjälpskommittéer upprättades också runt om i landet, till exempel i Stockholm. Stora mängder pengar kom in men det skulle visa sig svårt att få fram tillräckliga mängder livsmedel i tid. Norrland saknade nämligen ännu ett järnvägsnät. När isen lade sig om hösten 1867 i Bottenhavet och Bottenviken gick det inte med den tidens fartyg att nå fram med någon hjälp. En otillräcklig mängd livsmedel (främst spannmål) hann komma fram innan isen lade sig. Stelbent byråkrati liksom korruption gjorde att nödhjälpen heller inte kom att användas optimalt och alltid komma de mest nödlidande till del. Det blev mycket bröd av bark och lavar vinter 1867/1868 i Norrland. Stor amängder djur fick nödslaktas för att få mat.

I mindre omfattning fortsatte missväxten och nöden hela 1868 och in på år 1869. Sommaren 1868 var nämligen så torr att torkan tog kål på skördarna här och var. Missväxten 1867/1868 initierade en eskalering av den redan pågående emigrationen till Nordamerika. Medan överdödligheten i Sverige under nödåren var relativt blygsam, som undernäringsrelaterade sjukdomar snarare dödade människor än ren näringsbrist, var situationen en annan i Finland. Där, under det ryska väldet, förekom ingen storskalig statligt organiserad nödhjälp. Konsekvensen blev att långt över 140 000 människor dog i svält. Det var både en mänsklig och demografisk katastrof.

Senare missväxtår i Sverige skulle inte innebära svält och nöd. Det berodde dels på en utbyggd välfärd men kanske ännu mer på att infrastrukturen, länge främst i form av järnvägen, hade byggt ut och det blev lättare att transportera stor amängder livsmedel från överskottsområden till underskottsområden. Självhushållningen fick också en allt mindre betydelse och den internationella livsmedelsmarknaden växte sig starkare. En missväxt betydde ekonomiska problem för en bonde men inte längre svält på liv och död. Missväxten 1867–1868 blev den sista svältkatastrofen på svensk mark.

Annonser
Det här inlägget postades i Diverse, Klimat. Bokmärk permalänken.

En kommentar till ”Storsvagåret” 1867

  1. Som någon sa; ”Skillnaden mellan demokratier och diktaturer är att i demokratier har folk aldrig svultit ihjäl”.

    När vi lärt oss konsten att bygga ihop materia med några av dess minsta beståndsdelar, så kan vi skapa vilken föda som helst. En s.k Replicator som redan ”uppfunnits” i Star Trek. Kruxet är att någon måste först tänka ut ex-vis maträtten. Så ingen kommer att gå arbetslös. 🙂

    Här är lite intressanta och skojiga spekulationer om framtidens innovationer:
    http://www.pixelviking.se/2008/09/5-sci-fi-uppfinningar-vi-vill-ha-och-varfor-de-inte-skulle-funka-i-praktiken/

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s