Ny artikel om det postglaciala klimatoptimumet

Jag har nyligen publicerat en ny artikel inom fältet palaeoklimatologi (klimathistoria) i tidskriften Geografie vid namn ”The Spatio-Temporal Pattern of the Mid-Holocene Thermal Maximum”. (För att gratis ladda ned och läsa artikeln i fulltext, klicka här.) Artikeln behandlar det postglaciala klimatoptimumet för cirka 8000–4000 år sedan. På den tiden hade jordaxeln en annan lutning än idag, som gjorde att framförallt somrarna på nordligare breddgrader på norra halvklotet var ett par grader varmare än idag. Nyare forskning har visat att också årsmedeltemperaturen och vintertemperaturen, genom så kallade återkopplingsmekanismer i klimatsystemet, var betydligt högre på åtminstone stora delar av norra halvklotet.

En omdiskuterad fråga har varit om den globala medeltemperaturen också var väsentligt högre än den är idag. Det finns en hel del indikationer på att så var fallet och det skulle i så fall ha krävt att återkopplingsmekanismerna i klimatsystemet är betydligt starkare än vad som vanligen antas. I min nya artikel undersöker jag hur det postglaciala klimatoptimumet yttrar sig i 60 olika lokala rekonstruktioner (bland annat från pollen och havssediment) av årsmedeltemperatur från runt om i världen. De 60 olika temperaturrekonstruktionerna indikerar att den globala medeltemperaturen faktiskt var minst en grad högre än den är idag även om vissa delar av de tropiska haven tycks ha haft samma eller något lägre temperaturer. Detta är också helt i enighet med vad sammanställningar av borrmålsmätningar från runt om jorden visar. Allra varmast tycks det ha varit för mellan 5000 och 6000 år sedan.

Avslutningsvis kan det vara värt att påpeka att uppvärmningen för cirka 8000–4000 år sedan, som orsakades av en annan lutning på jordaxeln, inte är någon analog för dagens globala uppvärmning i en tid då jordaxeln har en lutning som långsiktigt leder till tilltagande nedkylning av jorden.

Publicerat i Klimat, Privat | Lämna en kommentar

Fel att bunta ihop humanistiska och konstnärliga ämnen

Jag läste nyss den nya rapporten från Svenskt Näringsliv som heter Konsten att strula till ett liv och handlar om ungdomars högskolestudier och etablering på arbetsmarknaden. Det var konstnärliga ämnen och humaniora som pekades ut som problematiska ämnen ur en arbetsmarknadssynpunkt. Jag kände viss förundran över att konstnärliga ämnen och humanistiska ämnen slagits ihop. De flesta ämnen vid Humanistisk fakultet – som exempelvis arkeologi, arkivvetenskap, historia, datorlingvistik, tolk- och översättarprogrammet eller språk som kinesiska och spanska – har väldigt lite att göra konstnärliga ämnen som teater, dans och konst. Arbetsmarknaden är också helt annorlunda. I alla andra sammanhang brukar humaniora därför räknas till en gemensam ämnesgrupp med samhällsvetenskap och juridik. Det är mycket mer rättvisande. Fördelningen av statliga ekonomiska medel till utbildning och framförallt forskning räknar humaniora, samhällsvetenskap och juridik till ett gemensamt ämnesområde och konstnärliga ämnen (liksom naturvetenskap och teknik eller medicin) räknas till en annan grupp ämnen. Dessutom är det skiftande vid olika lärosäten vilka ämnen som ligger under Humanistisk respektive Samhällsvetenskaplig fakultet. Eftersom det vedertagna (av till exempel Högskoleverket och Vetenskapsrådet) är att räkna humaniora, samhällsvetenskap och juridik tillsammans så ter sig Svenskt Näringslivs indelning märklig. Enligt min mening finns det stor risk för att siffrorna i er rapport blev felvisande eftersom arbetslösheten är högre och lönen mycket lägre i konstärliga ämnen än för dem som läst vid Humanistisk fakultet. Genom att slå ihop ämnesområdena ser det ut som att arbetsmarknadsmöjligheterna inom konst är bättre än de verkligen är och att de är sämre än de verkligen är för humanistiska ämnen.

Publicerat i Diverse, Universitetsvärlden | Lämna en kommentar

En sommar med avhandlingsskrivande

Jag har gjort ganska sporadiskt med inlägg på bloggen den senaste tiden. Förmodligen kommer det också att förbli så under resten av sommaren eftersom jag för fullt håller på att skriva ihop ett sammanhängande manus på min doktorsavhandling om kungamakten i de medeltida nordiska lagarna. Till skillnad från de flesta andra hoppas jag på en kall, mulen och regnig sommar – då får jag mycket mer skrivet på avhandlingen. Någon semester lär det inte bli tal om: här ska det skrivas ordentligt. Jag känner mig faktiskt ganska sporrad i avhandlingsskrivandet just nu.

Några inlägg på bloggen – till och från – kan det dock bli tal om. Kvaliteten på grund- och gymnasieskolan, både i Sverige och utomlands, intresserar, engagerar såväl som bekymrar mig. Jag planerar därför, igen i mån av tid, att presentera ett antal länders olika grund- och gymnasieskolesystem. Det kan, för den som delar mitt intresse för skolan, användas för att jämföra vårt svenska grund- och gymnasieskolesystem med. Alltså, jag hoppas kunna – för några utvalda länder – presentera en kort översikt av hur skolan ser ut i respektive land i relation till den svenska skolan.

Publicerat i Privat | 2 kommentarer

Stora variationer i sommartemperatur längs Grönlands västkust under historien

En ny artikel av den amerikanske geologen William J. D’Andrea med flera forskare, ”Abrupt Holocene climate change as an important factor for human migration in West Greenland”, just publicerad i den prestigefyllda tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences indikerar att variationerna i sommartemperatur längs Grönlands västkust över längre tidsskalor under historien har varit betydligt större än de flesta forskare tidigare har antaget. Skillnaden i sommartemperatur mellan kalla och varma århundraden de senaste cirka 5500 åren har uppgått till så mycket som omkring 5,5°C. William J. D’Andrea har kunnat komma fram till detta genom att studera lämningarna av alger i sjösedimenten från bottnen på två sjöar trakten kring Kangerlussuaq på Grönlands västkust (omkring 67°N). Algerna som de studerar blommar från ungefär mitten av juni till mitten av juli och temperaturrekonstruktionen, som har en upplösning på ned till årtiondenivå, speglar sålunda juni- och julitemperaturen i ytvattnet.

Av särskilt intresse är det dels att medeltemperaturen flera gånger har fallit upp till 4°C på bara några få årtionden. Temperaturkasten har varit mycket tvära. Också av särskilt stort intresse är det att sommartemperaturen har omkring 4°C när nordborna bosatte sig på sydvästra Grönland under slutet av 900-talet än när de dog ut i sin nordligare grönländska bosättning, Västerbygden, under mitten av 1300-talet. Redan omkring 1100 började temperaturen att brant falla och nordborna överlevde i flera århundraden somrar som i genomsitt var så mycket omkring 4°C kallare än när de bosatt sig på ön. Det var dock först under en exceptionell kall period under mitten av 1300-talet som katastrofen slog till. När nordborna dog ut i den större och sydligare Österbygden, omkring 100 år senare än i Västerbygden, hade de genomsnittliga sommartemperaturerna igen blivit lite högre – och var stigande – men var fortfarande lägre än när nordborna kommit Grönland.

William J. D’Andrea och hans kollegor konstaterar att ett kallt klimat inte bara sammanfaller med när nordborna dog ut. Särskilt kalla perioder sammanfaller också med när de forntida eskimåkulturerna saqqaq och dorset försvann från västra Grönland. Dagens sommartemperatur på västra Grönland tycks likna, eller möjligen vara något lägre än, dem som rådde när nordborna anlände till Grönland under den medeltida värmeperioden. Tidigare varma perioder, längre tillbaka i historien, har dock varit betydligt varmare. Det bör dock särskilt påpekas att sommartemperaturen längs Grönlands västkust är ett dåligt mått på global medeltemperatur. Som William J. D’Andrea och hans kollegor påpekar så tycks temperaturen längs Grönlands västkust flera gånger ha antikorrelerat med temperaturen på till exempel Irland.

Publicerat i Klimat, Medeltidshistoria | Lämna en kommentar

Till Wien – igen

Det blir ytterligare en Wien-resa för mig i år. Imorgon bitti, onsdag morgon, far jag iväg fem dagar med ett antal kollegor för delta i en workshop inom projektet ”Svenska lärda vid utländska universitet under medeltiden” som hålls på Institut für Mittelalterforschung der Österreichischen Akademie der Wissenschaften i Wien. Det känns som om man börjar slita på Wien – jag var ju där på konferens i april också och dessutom i maj förra året. På workshopen ska två nya böcker bland annat presenteras. Antologin Swedish Students at Vienna University under redaktion av Olle Ferm och Erika Kihlman, består av uppsatser om studenternas insatser i Wien och hemmavid med en koncentration på Björn Magnusson från Lödöse som verkade som lärare i Wien i över 30 år. Den andra boken är en utgåva av Björns akademiska tal och predikningar, latin med parallell översättning till engelska av Claes Gejrot och Erika Kihlman.

Publicerat i Medeltidshistoria, Privat | Lämna en kommentar

Åker nu iväg på Svenska Historikermötet i Göteborg

Ganska tidigt imorgon bitti far jag iväg till Göteborg på Svenska Historikermötet som arrangeras av Svenska historiska föreningen. Det Svenska Historikermötet hålls var tredje år och organiseras av någon av de historiska institutionerna i landet. Det är ett tillfälle att träffa aktiva historieforskare från andra lärosäten och att också umgås med sina kollegor emellan föredrags och diskussioner. Jag kommer att leda en liten session, där jag själv håller ett föredrag utifrån ett kapitel i min kommande doktorsavhandling, och dessutom delta i ett ”rundabordssamtal” där jag kommer att tala om ”De nordiska medeltidslagarna som historiska källor”. Den sistnämnda begivenheten ska äga rum kl. 08:00 på lördagsmorgonen efter banketten – jag undrar just om man kommer få någon publik…

Publicerat i Medeltidshistoria, Privat, Universitetsvärlden | Lämna en kommentar

Nu spirar grönskan

Efter en ganska lång vinter kom så vårvärmen med kraft i april. Under andra halvan av april rådde tidvis verklig sommarvärme i Stockholm. En vintertrött huvudstad förvandlades till sommarstaden Stockholm. Uteserveringarna fylldes och själva stadens puls förändrades. I naturen gick det snabbt. Blommorna slog ut, gräset blev grönt och löven sprack ut på träden i slutet av april. Vid valborg hade till och med ekarna, som brukar vara sena, fått börjat grönska så smått. Det är ovanligt tidigt. Många år, då vi inte upplevt samma värmechock, dröjer det en vecka eller två till. Med vårgrönskan har också sommarens plågoandar väckts till liv. Getingar har redan trakasserat mig personligen. Fästingar – dessa blodsugande farliga smittspridare – ska vara ovanligt talrika i år precis som förra året. En snörik vinter har gett dem ett ordentligt skyddande snötäcke att övervintra under. Enligt uppgift ska också en huggorm ha siktats i Hagaparken just i närheten av Stockholms universitet. Själv har jag aldrig sett någon huggorm där men jag såg för ett år sedan eller två en överkörd snok.

Publicerat i Diverse, Naturen | 1 kommentar